Språkcentrum och språkutveckling
Språkhuset illustrerar olika nivåer av språkutveckling hos barn som är viktiga att förstå när man vill stödja sitt barns språkutveckling. De grundläggande kommunikativa färdigheterna måste vara på plats innan du kan arbeta med till exempel ordförråd eller uttal. Språkhuset visar att grunden måste byggas innan ditt barn ens kan kommunicera. Först då kan språkförståelse, språkproduktion och slutligen uttal byggas upp, vilket fungerar som taket i språkhuset.
Kommunikation
Kommunikation är grunden i språkhuset, som är det lager man ska börja med när man arbetar med sitt barns språkutveckling. Här finns följande fokuspunkter: ögonkontakt, imitation, turtagning och gemensam uppmärksamhet.
Ögonkontakt
Det kan låta självklart, men det är ändå oerhört viktigt att du ser ditt barn i ögonen när du pratar med honom eller henne. Ögonkontakt spelar en viktig roll i kommunikationen. När du tittar på ditt barn när du pratar hjälper det barnet att koppla ihop ljud med ansiktsuttryck och gester, vilket kan underlätta språket. Ha till exempel ögonkontakt med ditt barn när du pratar med honom eller henne när du byter blöja. Du är en förebild för ditt barn, så det är viktigt att du också har ögonkontakt med andra när du pratar med dem så att ditt barn kan se hur man gör.
Imitation
Barn börjar imitera sina föräldrar redan i tidig ålder. Med imitation avses förmågan att härma eller kopiera beteenden, handlingar eller ljud från andra människor i omgivningen. Den här förmågan utvecklas gradvis under barnets första år och spelar en viktig roll för barnets kognitiva, sociala och språkliga utveckling. När små barn imiterar ljud och ord lär de sig så småningom att associera dessa ljud och ord med specifika föremål eller handlingar.
Turtagning
Turtagning är en viktig social färdighet som utvecklas hos små barn. Det handlar om förmågan att växla mellan att ta sin egen tur och att lyssna på eller svara på andras tur under ett samspel eller en aktivitet. Att turas om att tala är en grundläggande regel i kommunikation. Du kan hjälpa ditt barn att öva på turtagning genom att samtala med barnet så att han eller hon kan se hur turtagning fungerar. Små bebisar kan också lära sig turtagning. Här kan du imitera eller svara på ditt barns ljud. Ge ditt barn gott om tid att svara. Om ditt barn svarar med nya ljud kan du svara igen.
Delad medvetenhet
Joint attention utvecklas kontinuerligt från födseln. I början handlar den gemensamma uppmärksamheten om ögonkontakt. När barnet är cirka 4 månader kan han eller hon följa din blick ut i rymden. Det innebär att ni kan börja rikta er gemensamma uppmärksamhet mot föremål runt omkring er. Senare kan ni följa varandras fingrar när ni pekar på något, titta på samma sak och prata om vad ni ser.
Gemensam uppmärksamhet och nära kontakt är viktigt för ditt barns språkutveckling, eftersom de lär sig språk genom att vara en del av samtalet. Förmågan till gemensam uppmärksamhet gör det möjligt för barnet att lära sig genom observation, samarbete och socialt samspel. Det finns ett samband mellan hur mycket tid ett barn tillbringar i gemensam uppmärksamhet med en vuxen och hur stort ordförråd barnet har vid 2 års ålder.
Språkförståelse
När grunden i språkhuset är lagd kan man gå vidare till att arbeta med nästa lager i språkhuset, språkförståelse. Här ligger tyngdpunkten på det inre ordförrådet och att förstå meddelanden/frågor.
Inre vokabulär
Ordförrådet kan delas in i inre ordförråd och yttre ordförråd. Med inre ordförråd avses de ord som barnet känner till och förstår men inte använder själv, medan yttre ordförråd avser de ord som barnet förstår och använder själv. Bilderböcker kan till exempel vara bra för att upprepa många olika ord, men det är också viktigt att använda olika ord i vardagen och sätta många ord på vardagliga handlingar. När barnet hör ord användas i olika meningar kommer det så småningom att få lättare att använda orden själv. Särskilt mellan 12-24 månaders ålder samlar barn på sig många ord till både sitt inre och yttre ordförråd. Detta kallas för ”ordsamlarstadiet”.
Förståelse av meddelanden/frågor
Språkförståelse hänger nära samman med det inre ordförrådet. Naturligtvis måste man ta hänsyn till åldern när man talar om språkförståelse. När barnet är 9-12 månader, kan de förstå några välbekanta ord och korta fraser. Vid 12-18 månaders ålder kan de förstå enkla meddelanden som ”Var är din näsa” eller ”Var är pappa?”. Vid 2 års ålder kan de förstå ungefär 250 ord med en eller två stavelser, medan ett barn i 3-4-årsåldern kan förstå cirka 600 ord.
Utveckla ditt barns språkförståelse
- Läs massor av böcker. Det kan vara böcker som handlar om något som barnet känner igen. Och läs samma böcker om och om igen. Repetition har en positiv inverkan på språkförståelsen. Om ditt barn inte kan koncentrera sig på att lyssna på texten går det också bra att prata om bilderna.
- Prata om det som intresserar ditt barn. Kom ihåg att ge ditt barn gott om tid att svara om du ställer frågor.
- Ge gärna barnet språkliga uppmaningar, till exempel ”Var är din nallebjörn?”.
Språkproduktion
Barns språkutveckling är en komplex process som involverar många olika faktorer. Språkproduktionen ligger därför också på husets näst högsta våning, vilket tyder på att det är många faktorer som måste vara på plats innan barnet behärskar språket och kan använda det i olika sociala sammanhang. Om det finns språkstörningar är det därför oftast språkcentrets ”grund” som man arbetar med.
Ordförråd
Barnet utökar gradvis sitt ordförråd, vilket har betydelse för när barnet börjar tala och använda språket aktivt. När ett barn har ett stort inre ordförråd har det lättare att hitta och använda ord för att uttrycka sig. Det inre ordförrådet är grunden för det yttre ordförrådet. När ett barn förstår orden (inre ordförråd) kan det gradvis börja använda dem aktivt i sin kommunikation (yttre ordförråd). Ordförrådet utvecklas genom aktiv användning av språket i kommunikation med andra, t.ex. lek, samtal och läsning.
Dialogläsning är ett utmärkt verktyg för att utveckla ditt barns ordförråd eftersom det är en interaktiv läsform där barnet är delaktigt i läsningen genom samtal. Genom att samtala om bokens innehåll kan barnet introduceras för nya ord och begrepp och på så sätt utöka sitt ordförråd. Genom att ställa frågor och prata om berättelsen utvecklar barnet en djupare förståelse för orden och hur de används.
Se våra språkpaket om dialogisk läsning eller se alla våra böcker. De flesta böcker kan anpassas för dialogisk läsning, men leta efter böcker med färgglada och detaljerade bilder så att det finns mycket att prata om. Välj också en berättelse som barnet kan relatera till eller ett ämne som barnet har ett särskilt intresse för.
BOBBY-böckerna är populära eftersom de skildrar vardagliga situationer som barnet kan känna igen sig i och relatera till. Det gör det lättare att få igång en konversation som relaterar till barnets egen vardag och de situationer som barnet befinner sig i.
Meningens struktur
I takt med att ditt barn utökar sitt ordförråd utvecklar det också sina grammatiska färdigheter. Det krävs dock en viss nivå av ordförråd innan barnet kan börja sätta ihop ord till meningar. Vanligtvis börjar spädbarn sätta ihop ord till korta meningar runt 18-24 månaders ålder. Till en början är meningarna enkla och består av två ord, men de utvecklas gradvis med åldern och fler ord läggs till.
Barn utvecklar sina grammatiska färdigheter genom att höra och använda olika böjningsformer i samspel med en vuxen. De lär sig om substantiv, verb, adjektiv och andra grammatiska regler som hjälper dem att bilda korrekta meningar. Det tar tid att lära sig att bygga upp meningar på rätt sätt och barnet kommer naturligtvis att göra många grammatiska fel i början. Försök att undvika att korrigera barnet direkt, utan upprepa istället meningen korrekt. Barnet kommer så småningom att lära sig den korrekta meningsbyggnaden och rätta till den med tiden.
Boken BOBBY hittar saker är till exempel utmärkt för tidig grammatik och fokuserar på att stava s och singularis/pluralis.
Uttryck
På översta våningen i Språkhuset handlar allt om uttal. Att tillägna sig de olika språkljuden och att kunna skilja dem åt är en komplex uppgift. Vissa språkljud kan behöva höras många gånger innan de blir memorerade. Precis som med grammatiska färdigheter utvecklas barnets uttal i ett språkligt samspel med vuxna. Istället för att påpeka att barnet uttalar ett ord felaktigt är det bättre att upprepa ordet med rätt uttal. Barnet kommer så småningom att korrigera sitt uttal och lagra språkljudet i sitt minne. Barnets förmåga att identifiera och urskilja språkljud är viktig för uttalet så att barnet kan göra sig förstådd språkligt.
Boken BOBBY använder sig av språkets ljud är en utmärkt bok för att arbeta med språkljuden. Varje sida fokuserar på ett specifikt konsonantljud, som upprepas på hela sidan så att barnet hör språkljudet flera gånger. Boken är utvecklad och testad tillsammans med barn.
Rim och ramsor är också ett roligt sätt att arbeta med språkljuden eftersom de riktar barnets uppmärksamhet mot språkljuden. Rim och ramsor hjälper barnen att bli medvetna om språkljuden. Barnet får möta ord som låter nästan likadant och som bara har en språkljudsskillnad (Källa).
Att rimma är därför ett bra sätt för barnet att få erfarenhet av olika språkljud så att det så småningom kan känna igen och skilja mellan olika språkljud. Detta har en positiv effekt på det talade språket och uttalet. Därför är det också en bra idé att introducera barn för rim och ramsor i tidig ålder, utan att förvänta sig att de ska kunna rimma, utan helt enkelt för att ge dem möjlighet att lyssna på olika språkljud som ger viktiga språkliga upplevelser.
Böckerna Krible Krable Rhyme för de allra minsta och Rim, rullningar och rutiner är utmärkta böcker för att fokusera på språkljuden genom rim och ramsor på ett roligt och engagerande sätt.
Läs varje dag
Barn utvecklar hela tiden förmågan att förstå och använda språk för att kommunicera med sin omvärld. Språket är barnets fönster mot världen. Och det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att aktivt arbeta med barnets språk. Vi rekommenderar att du läser för ditt barn varje dag om det är möjligt. Regelbunden läsning kan bidra till att utveckla ditt barns språkfärdigheter, ordförråd och förståelse för grammatiska strukturer.
Det kan vara en bra idé att försöka skapa en rutin kring läsningen. Du kan till exempel läsa som en del av din nattningsrutin eller kanske när ditt barn kommer hem från dagis. Barn behöver ofta mentalt lugn och fysisk kontakt efter en dag på förskolan och läsning kan vara en bra aktivitet som skapar närvaro och lugn.
