Stärk ditt barns språk 0-1 år

Stärk ditt barns språk

Det finns numera en uppsjö av rekommendationer om hur man kan stärka och stimulera barns språk. Det är viktigt att stärka barns språk och det är sant att språkutvecklingen börjar och kan stimuleras redan från födseln. Detta fokus kan dock sätta press på föräldrarna, för hur kan man vara säker på att man gör det tillräckligt bra?

Att stödja barns språk ska inte ses som en oöverstiglig uppgift som kräver särskilda aktiviteter eller program, utan som något som sker som en naturlig del av samspelet mellan föräldrar och barn. Precis som det går att stärka barns motorik genom att låta dem ta på sig sina egna kläder och ta med dem till lekplatsen, går det att göra små val i vardagen som stärker barns språkutveckling. Nedan kan du läsa mer om vad du kan göra för att stödja ditt barns språkutveckling under det första avgörande året.

0-1 år – Gemensam uppmärksamhet

När ett litet barn kommer till världen kommunicerar det genom gråt och ögonkontakt. Barnet kan söka ögonkontakt när det vill ha samspel och vända bort blicken när det vill ha en paus. Vid 2 månaders ålder kan barnet följa vuxnas blickriktning, och vid 4 månaders ålder kan barnet följa vuxnas blick ut i rummet. På så sätt kan barnet och den vuxna börja rikta sin uppmärksamhet gemensamt mot olika föremål omkring dem. Vid 9 månaders ålder kan barnet vara tillsammans med en vuxen och t.ex. titta på en leksak, och den vuxna kan nu rikta barnets uppmärksamhet mot olika saker genom att peka och namnge föremål. När barnet fyller 1 år kan det följa den vuxnas pekning och blickriktning och kan själv rikta den vuxnas uppmärksamhet mot olika föremål genom att peka.

Det finns ett tydligt samband mellan hur mycket tid ett barn tillbringar i gemensam uppmärksamhet med en vuxen (dvs. hur mycket tid barnet och den vuxne har ögonkontakt, följer varandras pekningar, tittar på samma sak och pratar med varandra om vad de ser) och hur stort ordförrådet är vid 2 års ålder. Detta visar tydligt hur viktigt det är med gemensam uppmärksamhet under det första levnadsåret.

Observera – förutom de språkliga fördelarna är gemensam uppmärksamhet viktigt för att barn ska utveckla trygga anknytningsmönster – det vill säga att de blir trygga i att knyta an till andra och närmar sig världen med tillit och öppenhet.

Vad kan du göra?

När du håller ditt nyfödda barn i famnen är den gemensamma uppmärksamheten mellan dig och barnet nyckeln till tidigt språkstöd. För de flesta föräldrar är det naturligt att ägna sig åt gemensam uppmärksamhet med sitt spädbarn, och du kan glädja dig åt att den naturliga formen av interaktion faktiskt är språkstödjande. Här följer några konkreta förslag på former av gemensam uppmärksamhet som är särskilt språkstödjande under de första levnadsmånaderna.

1-3 månader

Prata mycket med din bebis. Din bebis gillar att lyssna på din röst och kommer ofta att babbla med. Det kan kännas konstigt att prata med sin bebis eftersom den inte svarar med ord, men gör det ändå – vänj dig vid att berätta för din bebis om allt du gör och ser. Det är också en bra idé att sjunga för din bebis. Variera melodin och tonen i rösten så att du gör en glad röst när barnet är upphetsat och visa med rösten att du förstår när barnet är ledset. Gör olika ansiktsuttryck för ditt barn – håll ögonkontakt och titta på vad ditt barn gör. I många fall kommer hon/han att försöka härma dina ansiktsuttryck. Du kan också prova att sticka ut tungan och se hur ditt barn försöker härma dig. Ditt barn kommer att börja göra ljud på egen hand, ofta vokala ljud som ”AAAHH” och ”UUHH” eftersom dessa ljud är lätta att göra (det är inte ”tekniskt” svårt att ställa in munnen och tungan för att göra dessa ljud).

Helt och hållet praktiskt

• Håll ögonkontakt med barnet

• Använd ansiktsuttryck med barnet

• Prata med barnet

• Sjung för barnet

• Ge barnet en paus i samtalet om han/hon vänder bort huvudet

• Titta på barnet snarare än på digitala medier – ögonkontakt är viktigt!

4-7 månader

Ditt barn blir alltmer medvetet om att det kan använda ljud för att kommunicera. Det bästa du kan göra i det här skedet är att vara en aktiv lyssnare. Titta förväntansfullt på ditt barn och visa att du förstår att det försöker berätta något särskilt för dig. Det motiverar ditt barn att experimentera ännu mer med ljud och stärker barnets tro på att människor i dess omgivning vill förstå vad det vill säga. Ditt barn kanske provar olika ljud och ibland säger dem så högt att de skrämmer sig själva. Om du vill stödja språket är det bra att betona att det är bra för ditt barn att säga många och varierande ljud. Du kan motivera ditt barn att använda ljud genom att ”reagera” på det när det gör ljud – du kan reagera på ett högt ljud genom att säga ”wow, vilket högt ljud du kunde göra där. Blev du skrämd av det?” Du kan också imitera ditt barns första konsonantljud, som ofta är b-, p- och m-ljud.

Helt och hållet praktiskt

• Reagerar på babyljud

• Efterlikna babyljud

• Gissa och sätta ord på vad barnet tittar på och är engagerat i

• Sätt ord på allt du gör och ser

• Titta på barnet när ni är tillsammans – vänta med digitala medier till naturliga pauser som t.ex. barnets tupplur

Om du vill nörda ner dig i barns språk

Om du vill veta ännu mer om hur tidig interaktion mellan barn och vuxna kan stödja språket, kan du läsa mer i artiklarna nedan.

Leong, V. et. al. (2017). Högtalarens blick ökar informationskopplingen mellan spädbarns och vuxnas hjärnor. PNAS 12 december 2017, nr 50

Maarssø, E. & Noack. A. E. (2007). Sproget kommer ikke af sig selv – introduktion til sprogtilegnelse. Kroghs Forlag.

Mendelsohn, A. L. et. al (2011). Primärvårdsstrategier för att främja föräldra-barninteraktioner och skolberedskap i riskfamiljer: Bellevue-projektet för tidigt språk, läskunnighet och utbildningsframgång. Arch Pediatr Adolesc Med. 2011 januari; 165 (1): 33-41.

Morales, M. et. al. (2000). Att reagera på gemensam uppmärksamhet under 6-24 månaders ålder och tidig språkutveckling. Journal of Applied Developmental Psychology 21(3): 283-298 ISSN: 0193-3973