Dialogläsning

Stärk språket när ni läser tillsammans

Att läsa böcker tillsammans är bra för barns språkutveckling! Faktum är att du med några enkla steg kan främja ditt barns språkutveckling när ni tillbringar tid tillsammans kring böcker och berättelser. Vi kallar det ”dialogisk läsning” och du kan läsa mer om hur det går till i det här blogginlägget.

Dialogläsning – Vad är det?

När vi läser med barn är det ofta den vuxne som läser medan barnet lyssnar. Den här typen av högläsning är bra för barnets utveckling i stort, eftersom högläsningen stärker både närvaro och uppmärksamhet samtidigt som barnet får lyssna till många ord, meningar och språk. Att lyssna på språk är en del av hur barn lär sig språk, men om vi verkligen vill främja språkutvecklingen måste vi involvera barnet i samtal och ge utrymme för barnet att själv aktivt använda språket.

Vi kan faktiskt använda denna kunskap också använda den när vi läser böcker tillsammans – och för att göra det kan vi använda metoden Dialogic Reading. Dialogisk läsning innebär bland annat att vi hjälper barnet att bidra till samtalet medan vi läser. Högläsningen blir en dialog där både barnet och den vuxne deltar aktivt. När barnet pratar om det vi läser stärker det sitt språk och sin förmåga att tänka abstrakt. Barnet fantiserar om saker som skulle kunna hända i boken, relaterar till något som han/hon har upplevt och får utrymme att använda sin fantasi.

Dialogläsning är en gåva till alla barn – både de som har en normal språkutveckling och de som har språkliga utmaningar och förseningar. Dialogläsning är lätt att komma igång med och det går inte att göra ”fel”. Dialogläsning är en fantastisk möjlighet för föräldrar som vill stärka sina barns språkutveckling genom trevlig kvalitetstid tillsammans.

Hur läser du dialogiskt?

Det finns många saker att tänka på när du övar dialogisk läsning med ditt barn – före, under och efter att ni har läst en berättelse tillsammans.

Innan du läser berättelsen

Innan du läser boken med ditt barn är det en god idé att läsa igenom den själv. Fundera över om orden i boken ligger på barnets språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Helst ska barnet kunna de flesta orden från vardagen – men det ska också finnas några nya ord som ni kan utforska tillsammans när ni läser berättelsen.

Om ditt barn är mellan 0 och 3 år är det bra om innehållet i boken är något som barnet kan känna igen från sin egen vardag. Om ditt barn är äldre än 3 år kan böcker med mer fantasy- och äventyrsinnehåll vara ett bra val. Det viktigaste är att boken väljs utifrån ditt barns intressen, eftersom det är det som skapar den största motivationen och lusten att prata.

När du sätter dig ner med ditt barn kan ni börja med att titta på och prata om boken. Prata till exempel om vad du tror att boken handlar om och använd gärna ord som ”framsida”, ”baksida”, ”bilder”, ”sidor” och ”bokstäver”. Visa ditt barn de olika sakerna genom att t.ex. peka på bokens framsida och använda ordet ”framsida”. Du ger ditt barn en stor gåva genom att använda ord som är relaterade till läsning, böcker och skrivande, eftersom dessa ord kommer att hjälpa ditt barn på vägen mot ett tryggt möte med läsning och skrivande.

Medan du läser berättelsen

När ni läser tillsammans, lämna utrymme och var öppen för barnets frågor. Vid dialogisk läsning kan barnet avbryta läsningen med frågor om berättelsen – kom ihåg att det är den gemensamma upplevelsen kring boken som är målet. Lyssna, ha tålamod och ge ditt barn gott om tid att ställa frågor.

När du läser dialogiskt följer du ditt barns nyfikenhet. Det betyder att även om du tycker att det finns något intressant att prata om i boken, så kanske ditt barn inte delar ditt intresse. Så lägg märke till vad ditt barn pekar på eller pratar om i boken och ställ nyfikna frågor om det.

Många barn älskar att läsa samma bok om och om igen. Det kan verka tråkigt för vuxna, men det stimulerar verkligen språkutvecklingen. När du läser om en bok kan du börja med att prata om vad du kommer ihåg från berättelsen. Du kan ställa frågor till ditt barn som t.ex: ”Kommer du ihåg vilka som är med i boken?” ” Kommer du ihåg vad de gör?”. Om ditt barn inte kommer ihåg något från boken kan du stötta det genom att berätta lite om vad du kommer ihåg: ”Jag tror att det här är boken där Bobby fyller år. Kommer du ihåg något som händer på Bobbys födelsedag?”

När du läser berättelsen är det viktigt att du ställer bra frågor som ger ditt barn möjlighet, lust och mod att dela med sig. Det kan du till exempel göra genom att ställa öppna frågor och göra uppmaningar som:

”Berätta mer för mig.”
”Vad hände sen?”
”Varför tror du det?”

När du läser för små barn eller barn med försenad språkutveckling kan du hjälpa dem genom att ställa mer specifika frågor som gör det möjligt för barnet att vara aktivt i samtalet bara genom att använda ett enda ord eller säga ja/nej – och det kan vara en bra början. Du kan till exempel fråga:

Vad ser du där? (samtidigt som du pekar på något i boken).
Var det BOBBY eller Aia som tog emot bollen?
Var BOBBY glad?

Här hittar du alla BOBBY-böckerna.

När boken är slut

När ni har läst klart boken – eller läst så långt att barnets motivation har varit tillräcklig – är det bra att prata om vad som hände i boken. Använd några av de nya ord som ni stött på – ju fler gånger barnet hör orden, desto större är sannolikheten att det kommer ihåg innebörden och börjar använda dem aktivt själv. Kanske blir du eller ditt barn också inspirerade att ta med delar av berättelsen i ett spel! Det är ett utmärkt sätt att levandegöra berättelsen och de nya orden för ditt barn och hjälpa dem att bli en aktiv del av barnets språk.

Njut av läsningen.

Blogginlägget är skrivet av vår expert Camilla H. Nellemann från Sprogeriet, som också har tagit fram de populära BOBBY-böckerna.