16/06-23

Stärk ditt barns språk 1-2 år

När ditt barn fyller 1 år blir det tydligt att den kontakt och de samtal du har med barnet har en enorm inverkan på barnets språkutveckling. Det kan vara en överväldigande känsla när man inser vilket stort inflytande man har som förälder på hur ens barns språk utvecklas – hur stödjer man bäst 1-2-åringars språk?

Svaret på den frågan ligger i det samspel och den uppmärksamhet som du ger ditt barn i er vardag tillsammans. Språkstöd kräver inga särskilda läromedel eller åtgärder, utan bara att du har tid, lust och energi att vara närvarande i stunden när du pratar med och lyssnar på ditt barn. Precis som du kan träna ditt barns balans och finmotorik i vardagen genom att till exempel gunga och låta barnet äta själv, kan du stötta språket i vardagen genom att göra små, enkla val som är viktiga för språkutvecklingen. Nedan kan du läsa om hur du på ett enkelt och naturligt sätt kan ge ditt barns språk de bästa förutsättningarna för att utvecklas i er vardag tillsammans.

1-2 år – i ord

Mellan barnets första och andra levnadsår börjar det rikta sin uppmärksamhet mot omvärlden. Språkstödet för ditt barn har hittills till stor del handlat om ögonkontakt och kommunikation genom ansiktsuttryck och ljud, men under den här perioden kan du också uppmärksamma vad ditt barn lägger märke till i sin omgivning. Barn pekar på många olika saker och människor, och forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan tidigt och starkt pekande och tidig språkutveckling. Det beror på att barn inser att när de pekar på något så benämner de vuxna i deras omgivning det de pekar på – till exempel: ”Ja, du pekar på mjölken. Vill du ha mjölk?”. På så sätt bygger barn som pekar mycket upp ett bra ordförråd och en god förståelse för de ord som de hör i sin vardag. Barnet kan peka både med ett ”ge mig”-syfte – där den vuxne är ett verktyg för att få något specifikt – och med ett ”titta här-syfte” – där barnet vill visa något och interagera med en annan person. I båda fallen är barnets initiativ till att peka ett gyllene tillfälle att introducera barnet för nya ord eller upprepa ord som barnet redan kan.

12-18 månader.

I det här skedet övar ditt barn ofta på att säga sina första ord och försöker avkoda vad andra vill säga. Oavsett om ditt barn försöker berätta något för dig med ord, babbel eller kroppsspråk (t.ex. genom att vinka, lyfta armarna etc.) är deras initiativ guld värda för dig som förälder när det gäller att stödja deras språk. Genom att visa ditt barn att du förstår att det vill ha något av dig, lär du det att det lönar sig att försöka säga något till andra människor. Målet är inte att ditt barn ska säga ett ord ”rätt” – du kan redan bli glad när ditt barn visar – med sin kropp eller röst – att det vill visa dig något eller vill att du ska göra något. Du kan visa ditt barn att du förstår att det vill berätta något för dig genom att t.ex. uppfylla en önskan – om barnet t.ex. pekar på vattnet kan du sätta ord på det och säga ”Ja, du vill ha vatten. Här har du ett glas vatten.”

I den här åldern börjar ditt barn vanligtvis experimentera med att sätta ihop ljud till ord. Det är inte viktigt att orden som ditt barn säger uttalas ”rätt” eller att de är det rätta ordet för till exempel ”hund”. Om ditt barn säger ”vov-vov” när det ser en hund är det ett bra steg i barnets språkutveckling. Istället för att korrigera ditt barn genom att säga ”nej, det är en hund, inte vov-vov”, kan du svara genom att säga ”Ja, du kan se en hund. Den säger woof-woof.” Det är en bra idé att översätta och bygga vidare på det ditt barn säger. På så sätt behåller du barnets önskan att använda språket.

Kroppsspråk

När du pratar med ditt barn är det en bra idé att använda ditt kroppsspråk för att stödja det du vill säga. Om du till exempel säger: ”Nej, det får du inte”, kan du samtidigt skaka på huvudet eller peka mot dörren och säga: ”Lyssna, här kommer mormor”. Kroppsspråket stöder de ord du säger och på så sätt är det mer sannolikt att orden blir en del av barnets ordförråd. Du kan också börja ge ditt barn små språkliga utmaningar som: ”Var är pappa?” eller ”Kan du ta koppen?” Detta utmanar och utvidgar ditt barns språkförståelse och kan också ge dig en inblick i hur mycket ditt barn förstår av det talade språket.

Det är en bra idé att läsa böcker tillsammans med ditt barn. I den här åldern är pekböcker en stor succé när det gäller språkligt stöd. Pekböcker är böcker med många bilder och väldigt lite text – även kända som bilderböcker. Ditt barn brukar visa dig vad det är intresserat av genom att peka på olika bilder och kanske säga ord som ”det där”. Du kan svara genom att säga namnet på de saker som barnet pekar på. Om barnet inte tar initiativet själv kan du peka på några av de bilder som barnet känner igen från er vardag. Om ni till exempel har en katt kan du peka på en katt i boken och säga: ”Titta på katten, känner du igen en sådan?” På det sättet kan du och ditt barn inleda en dialog istället för en ensidig kommunikation, där du frågar: ”Vad är det?”, pekar och förväntar dig ett svar från ditt barn som det inte nödvändigtvis kan ge.

DearBabys rekommendationer av pekböcker:

Mina första ord om gården

Mina första 100 ord

Mina första 100 maskiner

Mina första 100 djur

Helt och hållet praktiskt

Var mycket uppmärksam på vad ditt barn försöker säga med sin kropp, sina ljud och ord.
Titta efter när ditt barn pekar på något och verbalisera vad ditt barn pekar på
Svara ditt barn när det berättar något för dig genom att hjälpa barnet att sätta ord på det.
Håll utkik efter om ditt barn ber dig om något, ge dem vad de vill ha och sätt ord på det
Det är okej för ditt barn att använda ”babyspråk” som ”woof-woof” för ”hund” – visa ditt barn att du förstår vad de menar
Stöd det du säger till ditt barn genom att också visa det med ditt kroppsspråk
Ge ditt barn små språkliga uppmaningar som: ”Var är nappen?” eller: ”Kan du hämta gosedjuret?”
Läs pekböcker och prata om bilderna i stället för att bara fråga: ”Vad är det där?”

18-24 månader.

När ditt barn fyller 18 månader börjar det prata mer och det tillkommer hela tiden nya ord. Ditt barn kommer ofta att peka på ett föremål när det nämns, t.ex. ”kopp” eller ”napp”. Du kan få en uppfattning om hur många ord ditt barn känner till och förstår genom att prata mycket med barnet, ställa frågor och uppmana barnet att hämta saker eller göra något specifikt, t.ex. hämta gosedjuret, klappa eller dansa. Vid omkring 18 månaders ålder kan vissa barn reagera på lite mer komplicerade språkliga uppmaningar som: ”Kan du hämta boken?” Ditt barn kommer att förstå att målet är att hämta boken. Om ditt barn reagerar på dina instruktioner vet du att barnet förstår de ord och det kroppsspråk du använder, och på så sätt kan du följa utvecklingen av barnets ”inre språk” – det vill säga alla de ord som barnet förstår men inte nödvändigtvis använder ännu. Typiska ord som ditt barn känner till i åldern 18–24 månader är till exempel namn på familjemedlemmar. Det väcker igenkänning hos ditt barn, som kommer att visa entusiasm när du säger: ”Titta, nu kommer mamma hem”. Ditt barn känner vanligtvis också till ord för olika saker som det känner igen från vardagen, till exempel kroppsdelar (näsa, navel, arm, tår), leksaker (bil, Boll, bok) eller matvaror (banan, mjölk, bulle). Det är fortfarande viktigt att du sätter ord på vad ni gör och vad ni ser tillsammans i vardagen. Ditt barn lär sig nya ord genom att höra dig använda dem, och det är här du har stort inflytande när det gäller att stödja språkutvecklingen. Det är viktigt att du pratar med ditt barn i hela meningar och använder ord istället för ljud – vissa människor har en tendens att använda samma ljud och ”ofullständiga” ord som barnet använder, men det är inte utvecklande för barnets språk.

Olika metoder kan användas för att få eleverna att använda olika ordgrupper:

Ord för kroppen

När du klär på dig och klär av dig
När du tar en dusch
När du är aktiv (dans, i trädgården/på lekplatsen)

Ord för mat

När du äter
När du handlar
När du lagar mat

Ord för djur/växter

När du är ute i naturen
När du läser böcker
När du är på zoo

Ord för känslor

I alla situationer där du eller ditt barn känner något kan du hjälpa till att sätta ord på det. Det är dock viktigt, särskilt när ditt barn blir äldre, att du inte ”trycker” känslor på dem genom att säga t.ex: ”Jag tror att du är trött” när barnet i själva verket kanske är arg och frustrerad. Ditt barn behöver också få sätta ord på negativa känslor som ilska och frustration och behöver få veta att det är okej att känna så.

DearBabys rekommendationer av böcker om känslor:

Min lilla bok om känslor – Set med 7 böcker

Turtagning

Vid 24 månaders ålder har ditt barn ett aktivt ordförråd på cirka 250 ord och sätter ihop några av dem till korta, oavslutade meningar. Exempel på korta meningar som ditt barn kan säga är ”min mamma” eller ”upp nu”. Ditt barn använder orden för att prata om upplevelser, saker som det vill göra och i lek med andra barn. När du pratar med ditt barn är det viktigt att du fokuserar på turtagning i samtalet och kommer ihåg att invänta ditt barns svar innan du fortsätter prata. Ditt barn kan behöva mycket betänketid för att hitta rätt ord, så ibland bör du ta en längre paus i ditt eget tal medan du väntar på att ditt barn ska hitta rätt ord. Det är också en bra idé att inte svara åt ditt barn om någon annan frågar dem något. Om mormor frågar om hon får se ditt barns nya bok är det viktigt att du låter ditt barn ta upp den och visa upp den. Det är också viktigt att du låter ditt barn svara på frågor som t.ex: ”Vill du ha en kex?” och att låta barnet säga ”hej” och ”hejdå” när ni går till förskolan eller besöker någon. På så sätt motiverar du ditt barn att ta initiativ till att prata och undviker att ge det intrycket att det inte spelar någon roll om det svarar eftersom ”mamma svarar åt mig”.

Digitala medier

Ditt barn kommer troligen att vara mycket intresserat av surfplattor, TV och mobiltelefoner i den här åldern. Ditt barn känner igen digitala medier i sin omgivning och den uppmärksamhet de får. Ditt barn kan lära sig mycket om tecken och symboler och hur man tekniskt hanterar digitala medier, vilket är användbar kunskap. När det gäller att stödja ditt barns språk finns det dock begränsade fördelar om barnet lämnas ensamt med en surfplatta eller telefon under långa perioder av dagen. I synnerhet korta videoklipp och tecknade serier med många snabba klipp och komplicerade historier har mycket begränsad potential att stödja språket. Därför är det en bra idé att leta efter tecknade filmer eller serier med långsamt tempo och enkla, lättförståeliga historier som ditt barn kan följa och kanske känna igen från sin egen vardag. På så sätt kan barnet snappa upp olika ord och förstå vad det ser samtidigt som det följer med i handlingen, vilket stärker förmågan att berätta historier. För optimalt språkstöd kan du tillbringa ditt barns skärmtid tillsammans med ditt barn. I slutet av skärmtiden kan du fråga om vad du har sett och kanske ta med det i ett spel som ni kan spela tillsammans.

Helt och hållet praktiskt

Var uppmärksam på om ditt barn reagerar på det du säger
Ge ditt barn små uppgifter: ”Kan du hämta nappen?”
Använda en mängd olika ord – både ord från din vardag och mer ovanliga ord
Pressa inte ditt barn att uttala orden ”rätt” – det viktiga är viljan att använda orden
Ge ditt barn tid att svara när du pratar
Låt ditt barn svara när andra ställer en fråga.
Låt ditt barn titta på tecknade serier eller serier med ett långsamt tempo och lättförståeliga historier när/om ditt barn har skärmtid

Maria och Camilla från Sprogeriet är experter hos DearBaby och har tagit fram BOBBY-böckerna, som hjälper ditt barn att komma igång med sin språkutveckling.

Om du vill nörda ner dig i barns språk

Om du vill fördjupa dig mer i hur det är möjligt att stärka den tidiga språkutvecklingen kan du läsa mer i böckerna och artiklarna nedan. Böckerna och artiklarna ligger också till grund för ovanstående inlägg om att stödja den tidiga språkutvecklingen.

Basbøll, A. & Bleses, D. (2004). I begynnelsen var ordet – eller var det? Om danska barns tillägnande av ordförråd. Årsskrift/Carlsbergfondet 2004

Bleses, D. & Højen, A. (2009). När barn lär sig språk. Center for Børnesprog, Odense, Syddansk Universitetsforlag.

Grangaard, H. (2009). I begynnelsen är språket. Dafolo.

Maarssø, E. & Noack. A. E. (2007). Sproget kommer ikke af sig selv – introduktion til sprogtilegnelse. Kroghs Forlag.