04/07-23

Stärk ditt barns språk 2-3 år

När ditt barn fyller 2 år är språket i full gång. Mellan 2 och 3 års ålder kommer ditt barn att uppleva en riktig ”ordspurt” och lära sig upp till 30 nya ord i veckan. Ditt barns aktiva ordförråd (de ord som barnet känner till och använder i sitt språk) växer betydligt i den här åldern. De ord som ditt barn kan och använder är ofta ord från din vardag och det kan vara ganska underhållande att plötsligt ”höra sig själv” när ditt barn använder ditt tonfall och till exempel säger ”kå’ nuuuu” när du är på väg ut genom dörren. Du är ditt barns viktigaste språkliga förebild, vilket innebär att ditt barn lär sig ord, fraser, böjningsformer och tonfall genom att lyssna på dig i vardagen. Det kan verka som ett överväldigande ansvar, så hur kan du vara en bra språklig förebild för ditt 2-3-åriga barn?

Framför allt är du en god språkförebild genom att vara dig själv och slappna av när du är med ditt barn. Tala som du brukar (om du inte svär eller skriker något utöver det vanliga) – det viktiga är att du är närvarande i stunden med ditt barn och använder språket när ni är tillsammans. Att vara närvarande i stunden innebär att vara medveten om vad ditt barn är intresserat av och vad det försöker kommunicera. Att vara närvarande i stunden innebär också att titta barnet i ögonen, lyssna på vad barnet säger och svara på frågor. Det är också viktigt att du tar initiativ till att ställa frågor till ditt barn och att ni sätter ord på allt ni gör och ser tillsammans. I den här åldern kan du njuta av att höra ditt barns försök att integrera de nya ord som det hör från dig i sitt ordförråd. Nedan kan du läsa om hur du på ett enkelt och naturligt sätt kan ge ditt barns språk de bästa förutsättningarna för att utvecklas i er vardag tillsammans.

Språklig interaktion med 2-2½ år gamla barn

Stam för småbarn

När ditt barn når två års ålder har han eller hon troligen börjat säga många ord. Till en början använder barnet några få ord åt gången, men vid någon tidpunkt börjar det ta fart och går in i en så kallad ”ordspurt”. Under den här perioden kanske du märker att ditt barn lär sig nya ord varje dag. Det är också under den här fasen som ditt barn kan börja med det som kallas ”småbarnsstamning”. Många barn stammar under en period i början av livet. Det är vanligtvis när barnet lär sig en massa nya ord och är väldigt angeläget om att använda dem i sina berättelser. Det kan kännas som om alla de nya orden tävlar om att komma ut först. Stamning hos småbarn är en fas som de flesta barn återhämtar sig från. Oavsett om ditt barns stamning är småbarnsstamning, en fas eller vanlig stamning är det viktigt att du ger barnet gott om tid att säga vad det tänker på. Du kan gå ner i ögonhöjd med ditt barn och hålla ögonkontakt för att visa att det inte är bråttom. Det är en bra idé att låta ditt barn slutföra meningar och berättelser själv och inte tala eller svara åt dem.

Hjälp ditt barn att föra en konversation

Om ditt barn sällan tar initiativ till att inleda en konversation kan du hjälpa det på traven genom att ställa olika typer av frågor. Om ditt barn ännu inte använder så många ord kan du ställa frågor som är lätta för barnet att förstå, t.ex. ”ja/nej”-frågor eller ”vem, vad, var”-frågor. Det kan också vara en bra idé att ställa frågor där barnet får välja – t.ex. ”Vill du ha boken eller Bolden?”, eller där du undersöker vad barnet tycker – t.ex. ”Skulle du vilja ha en banan eller ett äpple?”. På det sättet får du igång en konversation på barnets villkor. Tänk på att inte ge barnet för många valmöjligheter. Som tumregel är två valmöjligheter lämpligt för barn i denna åldersgrupp.

Den viktiga ”turtagningen

När ditt barn använder fler ord kan ni ha små, enkla samtal där kroppsspråket kan vara en del av er kommunikation. Det här är din chans att stärka ditt barns språk genom att vara uppmärksam på turtagning i era samtal. När du har bra samtal med ditt barn där ni turas om, lär sig ditt barn mycket om hur man ställer frågor, hur man lyssnar uppmärksamt på någon annan, hur man förmedlar ett budskap och i allmänhet lär sig att känna sig bekväm med att kommunicera med andra. På sätt och vis kan turtagning i samtal sägas vara mer betydelsefullt än antalet nya ord som ditt barn får lära sig, eftersom du genom turtagning lär ditt barn hur man pratar tillsammans. Det är lätt att tro att ditt barn lär sig detta på egen hand eller kan det på förhand – men det gör det inte, det lär sig det av dig.

Böcker är magiska

Det finns stora språkliga vinster att göra genom att läsa högt för ditt barn – även i det här stadiet. Ditt barn kan nu följa korta texter och handlingar och kommer förmodligen att tycka om att läsa samma böcker om och om igen. Ha tålamod – upprepning är guld värt för ditt barns språkutveckling. Genom att upprepa berättelserna får ditt barn en god förståelse för orden och handlingarna i texten, vilket stärker språkförståelsen, ordförrådet och berättarförmågan. Lämna utrymme för pauser i högläsningen och prata med ditt barn om det dyker upp frågor eller andra funderingar längs vägen. Du ger ditt barn en stor gåva genom att läsa högt ofta. Barn vet inte automatiskt hur man läser högt, så det här är något annat som ditt barn måste lära sig av dig – att man sitter still och lyssnar, att berättelsen har ett slut och att man måste vänta på det, att man vänder blad först när all text på en sida har lästs och att den vuxne håller boken på ett visst sätt när ni läser tillsammans. Ditt barn har inte medfödda förutsättningar att tycka om att bli läst för, men när du visar ditt barn glädjen med högläsning ger du det tillgång till alla de möjligheter till språkutveckling som finns där.

Helt och hållet praktiskt

Ha tålamod, låt ditt barn prata klart och visa att du har tid att lyssna
Ställ enkla ”vem, vad, var-frågor” till ditt barn
Var uppmärksam på vad ditt barn kommer att säga
Ställ frågor till ditt barn när det finns ett val.
Ställ frågor till ditt barn (”menade du….?”)
Ha många samtal där ni turas om att tala (turas om i samtalet)
Läs högt och hitta böcker med korta texter som ditt barn tycker är spännande
Läser samma böcker om och om igen

DearBabys rekommendationer på böcker som passar bra för högläsning:

Bul-trollet
Boulderingtrollet kommer att vara först!
Det stenhårda trollet mullrar inte idag!

Språklig interaktion med 2½-3-åriga barn

Utgå från ditt barns intressen

På den här åldersnivån kommer ditt barn att gå från att kombinera två till tre ord till att bilda meningar med cirka 5 ord. Det är spännande att se vilka ord ditt barn lär sig. Ditt barn kanske börjar kunna orden för vissa siffror, olika färger och enskilda bokstäver. Det kan vara frestande att mäta ”hur långt ditt barn har kommit” genom att fokusera på färger, siffror och bokstäver, som traditionellt är viktiga ord att kunna när man ”växer upp”. Det är dock viktigt att du släpper kontrollen över att ditt barn behöver kunna vissa ord. Följ istället ditt barns intressen (bilar, dinosaurier, hästar etc.) och använd dem i lek och samtal med ditt barn.

Nyfikna frågor

Det är bra att fortsätta ställa frågor till ditt barn för att få igång samtal, men det är fortfarande viktigt att inte bara ställa frågor som ditt barn kan svara ”ja eller nej” på. Var också försiktig så att du inte ställer frågor som ditt barn inte kan svara på. En bra tumregel är att frågorna inte ska ha karaktären av ett förhör, där barnet pressas till att ge ett visst svar. Ställ istället nyfikna frågor om vad ditt barn gör och leker – till exempel: ”Vart ska du med väskan?” eller ”Varför måste dockan ha hatt på sig?” Om ditt barn är riktigt bra på språk kan du också ställa frågor som utmanar barnet att tänka kreativt, till exempel: ”Vad kan vi använda den här lådan till?” eller ”Vad tror du pappa vill ha?”

Hjälp med fullständiga meningar

När du pratar med ditt barn är det viktigt att du använder fullständiga meningar. Ditt barn kanske pekar på mjölken och säger: ”Mjölk!” – Det är en bra idé att svara ditt barn med hela meningar i stället för att svara med: ”Mjölk?” När du svarar med frasen: ”Vill du ha mjölk?” får ditt barn möjlighet att höra många fler ord – även i ett sammanhang som är begripligt för barnet. Detta ökar sannolikheten för att ditt barn tar till sig orden i sitt eget ordförråd. Att tala i fullständiga meningar ger också ditt barn möjlighet att höra olika typer av ord. Förutom ord för saker, människor och djur behöver ditt barn höra ord för handlingar – t.ex. ”springa, ge, få” etc. samt personliga pronomen som ”du, jag, han, hon”. Ditt barn lär sig dessa ord bäst när du använder dem i de rutiner och situationer som ingår i ditt vardagsliv.

Ett öra för rim och musik

Det är vanligt att barn börjar intressera sig för sång, musik, rim och ramsor i den här åldern. Du kanske upptäcker att ditt barn börjar sjunga med i vissa ord eller nynna små melodisnuttar från sånger som det känner till väl. Du kanske också upptäcker att ditt barn relaterar saker du ser till en sång eller ett rim – om du till exempel ser en spindel kanske ditt barn sjunger ”Lilla Peter Spindel” eller gör gesterna från sången. När du sjunger eller rimmar med ditt barn lär sig barnet nya ord från texten och rytmerna hjälper det att komma ihåg orden. Rimmen i sångtexterna förstärker också ditt barns inlärning av språkljuden. Språkets ljud stärker ditt barns uttal och läs- och skrivutveckling. Om du inte gillar att sjunga själv kan du köpa böcker med rim och ramsor som du kan säga högt tillsammans med ditt barn. Ni kan också lyssna på barnsånger tillsammans. Om ditt barn går på dagis är det en bra idé att fråga dagiset om det finns några speciella sånger, rim och ramsor som de använder med barnen. Då kan du hitta samma ramsor och sånger och lyssna på dem eller sjunga dem tillsammans med ditt barn. Många barn är mycket förtjusta i igenkänning och upprepning, så ditt barn kommer troligen att tycka om att möta de bekanta rimmen och sångerna hemma hos dig.

DearBabys rekommendationer på sångböcker med rim:

Sjung med – de bästa låtarna med melodier för barn

Skärmtid och språk

Många barn kommer att vara mycket intresserade av surfplattor, telefoner och TV under den här perioden, och vissa barn kommer att börja ha skärmtid. I det här sammanhanget är det viktigt att inse att skärmtid har en mycket begränsad språkstimulerande potential. Ditt barn kan memorera repliker eller fraser från spel och serier, men det är inget som ditt barn kan använda i den ”verkliga världen”. Detsamma gäller om ditt barn har lärt sig att säga några ord på ett främmande språk genom spel eller serier. Om du vill att ditt barns skärmtid ska stödja språkutvecklingen kan det vara bra att fundera över vad du låter barnet titta på. Serier eller tecknade serier med en handling som inte är förvirrande och som går i långsamt tempo (du kan testa detta genom att se om du själv kan förstå handlingen) kan ge ditt barn möjlighet att höra och förstå nya ord, samt ge ditt barn möjlighet att öva på att följa en berättelse från början till slut.

Helt och hållet praktiskt

Ta reda på vad som intresserar ditt barn(leksaker, böcker, djur, lekplatser) och prata om dessa intressen med ditt barn
Ställ frågor till ditt barn som uppmuntrar till kreativt tänkande och lösningar
Ställ nyfikna frågor om vad ditt barn gör och leker
Använd hela meningar när du pratar med ditt barn
Lyssna på musik, rim och ramsor med ditt barn
Läs böcker med ditt barn
Överväg att hjälpa till att välja vad ditt barn ska titta på om ditt barn har skärmtid

Om du vill nörda ner dig i barns språk

Om du vill fördjupa dig mer i hur det är möjligt att stödja tidig språkutveckling kan du läsa mer i böckerna och artiklarna nedan. Böckerna och artiklarna ligger också till grund för ovanstående inlägg om att stödja tidig språkutveckling.

Greenberg, J. & Weitzman, E. (2011). Att stödja språkutvecklingen på daghem. Aalborgs materialcentrum.
Lerner, C., et al (2000). De vardagliga ögonblickens magi. Washington, D.C.: Noll till tre
Ma, J., et. al (2017). Är användning av handhållen skärmtid förknippad med språkfördröjning hos spädbarn? Presenterades vid Pediatric Academic Societies Meeting, San Francisco, CA.
Neumann, M. M. & Neumann, D. L. (2014). Touch Screen Tablets and Emergent Literacy. Early Childhood Education Journal 42, 231–239
Pepper, J. & Weitzman, E. (2011). Det krävs två – språk och tal. Aalborg Materialcenter.
Pryor, J. (2018). Bortom gapet på 30 miljoner ord: Fram-och-tillbaka-utbyten ökar barns hjärnrespons på språk. Psykologisk vetenskap
Romeo, R.R., Leonard, J.A. et. al. (2018). Bortom 30-miljoner-ordsgapet: Barns konversationsexponering är förknippad med språkrelaterad hjärnfunktion. Psykologisk vetenskap.