Nollmannen som var rädd för mörkret – Förlaget Tukan

Nollmannen som var rädd för mörkret – en lugn berättelse om rädsla och trygghet

Känner du till den lille nollmannen? Han är mjuk, försiktig och tycker om att ligga helt stilla under sängen, där det känns skönt och tryggt. Det finns bara ett problem: Under sängen är det mörkt – och den lille nollmannen är rädd för mörkret.

”Nullermannen som var rädd för mörkret” är en varm och humoristisk berättelse för barn i åldern 3–6 år om rädsla, trygghet och att känna sig själv. Berättelsen är skriven med inspiration från avslappnings- och fördjupningstekniker och inbjuder till en lugn stund mellan barn och vuxen – särskilt vid sängdags.

Boken är på danska och är den första delen i serien ”Fordybelsesbøger” från förlaget Tukan.

När mörkret känns lite för överväldigande

Att vara rädd för mörkret är en känsla som många barn kan känna igen. När ljuset släcks kan rummet plötsligt kännas annorlunda, och fantasin kan börja arbeta.

Den lille nollan ger barnet en figur att spegla sig i. För även om han helst vill gömma sig under sängen, är det just där mörkret finns.

Med värme och humor tar berättelsen fasta på känslan utan att förvränga den. Istället skapar berättelsen utrymme för att prata om rädsla och trygghet i barnets egen takt.

Skapad för lugn och fördybning

Det som utmärker boken är hur berättelsen är uppbyggd. Den är skriven med inspiration från tekniker för avkoppling och fördjupning och är tänkt att vara mer än en traditionell berättelse.

Här finns utrymme att ta det lugnt, lyssna och dela berättelsen tillsammans.

Det gör boken särskilt lämplig vid läggdags, när dagens många intryck behöver sjunka in lite innan barnet ska somna.

Det är okej att vara den man är

Berättelsen handlar inte bara om mörkret. Den tar också upp ett större tema som handlar om att känna sina egna känslor och acceptera sig själv.

Den lille nollan är försiktig. Det är en del av honom – och det behöver inte vara något som måste åtgärdas.

Det ger möjlighet att prata med barnet om att människor är olika. Vissa kastar sig snabbt in i nya saker, medan andra behöver lite mer tid och trygghet.

En bok för både barn och föräldrar

”Nullermannen som var rädd för mörkret” är också tänkt som ett stöd för den vuxna.

Högläsningen skapar ett gemensamt utrymme där barnet kan berätta om det vill – men utan att behöva göra det. Ibland uppstår de bästa samtalen just när fokus först ligger på en figur i en berättelse.

Det kan vara lättare att prata om varför Nullermannen är rädd än att behöva svara direkt på frågor om sin egen rädsla.

Läsguide: Så här använder ni boken för lugn och närhet

Den här boken behöver inte läsas i snabb takt. Tvärtom passar dess värld bra för en stunds läsning där man kan sänka tempot.

1. Skapa en lugn miljö
Hitta en bekväm plats, sakta ner tempot och läs med lugn röst. Vid läggdags kan boken läsas när du borstar tänderna och andra praktiska saker är över.

2. Låt pauserna bli en del av berättelsen
Du behöver inte fylla ut alla tysta stunder. Ta små pauser under berättelsens gång, så att barnet hinner titta på bilderna och fundera lite.

3. Börja med att prata om Nullermannen
Om berättelsen ger upphov till en diskussion om rädsla, börja då med huvudpersonen: ”Varför tror du att Nullermannen är rädd?” eller ”Vad tror du skulle kunna få honom att känna sig tryggare?”

Det kan vara ett mildare sätt att inleda samtalet än att genast fråga barnet om dess egna bekymmer.

4. Låt barnet själv skapa kopplingen
Kanske säger barnet helt spontant: ”Jag kan också vara rädd när det är mörkt.” Om det händer kan ni fortsätta samtalet därifrån. Om inte, behöver ni inte tvinga fram samtalet.

5. Prata om vad som känns tryggt
Fråga till exempel: ”Vad får Nullermannen att känna sig trygg?” och senare: ”Vad tycker du är mysigt när du ska sova?” Det kan vara ett gosedjur, en öppen dörr, en godnattkram eller något helt annat.

6. Försök att känna efter i kroppen
Om barnet vill kan ni ligga helt stilla en stund och känna hur kroppen vilar mot madrassen. Hur känns benen? Armarna? Magen? Andas lugnt tillsammans utan att göra det till en övning som barnet måste utföra på rätt sätt.

7. Låt berättelsen avslutas utan frågor
Vissa kvällar kan det bästa vara att bara läsa boken och säga god natt. En bok om känslor behöver inte alltid leda till ett långt samtal.

När barnet själv är rädd för mörkret

Om barnet känner igen Nullemannens rädsla kan berättelsen användas för att få känslan att kännas mindre ensam.

I stället för att säga till barnet att det inte finns något att vara rädd för kan ni visa nyfikenhet inför upplevelsen: ”Vad är det med mörkret som du inte gillar?” eller ”Vad skulle göra det lite trevligare?”

Det viktigaste är inte nödvändigtvis att hitta en lösning medan man läser. Boken kan helt enkelt skapa en lugn plats där känslan får lov att finnas.

En särskilt bra bok att läsa innan man somnar

Temat, tempot och inspirationen från avslappnings- och fördjupningstekniker gör att ”Nullermannen som var rädd för mörkret” passar särskilt bra som godnattsaga.

Det kan bli en del av en fast putterrutin, där barnet vet vad som ska hända: Nu läser vi om Nollmannen, och efteråt säger vi god natt.

Och om barnet ber om samma saga kväll efter kväll kan just den igenkänningen i sig bli en mysig del av ritualen.

Del 1 i serien ”Fördjupningsböcker”

”Nollmannen som var rädd för mörkret” är del 1 i serien ”Fordybelsesbøger”.

Serien bygger på berättelser som inbjuder till lugn, närhet och fördjupning mellan barn och vuxen, samtidigt som de öppnar upp för samtal om de små och stora saker som kan fylla ett barns vardag.

Specifikationer

• Titel: Nollmannen som var rädd för mörkret
• Serie: Fördjupningsböcker
• Del: 1
• Språk: Danska
• Ålder: 3–6 år
• Antal sidor: 24
• Mått: 18,5 × 18,5 × 0,7 cm
• Vikt: Har ännu inte angetts/verifierats
• Tema: Mörker, rädsla, trygghet och självacceptans
• Särskilt: Inspirerad av avslappnings- och fördjupningstekniker
• Författare: Jens Heydenreich
• Illustratör: Jens Heydenreich
• ISBN/EAN: 9788776431310
• Utgivningsdatum: 13 juli 2026
• Förlag: Förlaget Tukan